Framsidan Innehållssidan Kontakt: ompio57(snabel-a)gmail.com

Senast ändrad 2006.07.18






 

K - 'nim'-onolog

Ni vet väl vem K är - UBV-volontären, som jämt går omkring och pratar om NIM? Efter att ha hört det där ordet ett flertal gånger utan att egentligen förstå vad det innebär, beslöt jag att intervjua K om hans arbete på forskningslabbet på Campus Médico i León.

Så en måndag morgon följer jag med K i stället för att gå till mitt vanliga jobb. Framme på Campus Médico genomkorsar vi hela byggnaden och jag hinner bli förvirrad bland alla gångar och trappor. Ute på pation stannar K, tittar på mina bara fötter i sandaler och beslutar sen att jag klarar av att gå i det höga gräset för att beskåda ett exemplar av underverket NIM. En liten oansenlig planta står där alldeles ensam, och jag har faktiskt svårt att inse hur märkvärdig den är. Så småningom kliver vi in i det lite röriga laboratoriet och intervjun kan börja.

- K, hur länge har du jobbat här och varför blev det här du hamnade?

Ja, egentligen var det ju så att jag skulle till Colombia, men det funkade inte och så träffade jag EM - han är alltså vice rektor för universitetet - när han var i Sverige och han berättade om det här projektet att utvinna ett naturligt insektsbekämpningsmedel ur nimträdets frukter. Eftersom jag rdan hade läst om nim och dessutom är intresserad av de här frågorna så tyckte jag att det lät jätteintressant. Och här är jag nu sen november förra året.

- Vad är egentligen det här för sorts träd?

Ja, det är egentligen ett indiskt träd och där använder man bladen och lägger dem bland ris för att skydda det mot insektsangrepp. Det är väldigt gammal kunskap. Nim är ett snabbväxande träd, tåligt och ger bra virke. Med svenskt bistånd har man planterat nim i bl.a. Kenya och Tanzania, men då för virkets skull. Från fröet pressar man ut olja som anses hälsobringande och används till bl.a. tandkrämer och hudkrämer.

- Varför har man startat det här projektet i Nicaragua?

Som du vet så odlar man mycket bomull här och den sprutas ca 40 gånger på en säsong - låt se, det blir två gånger i veckan. Nicaragua lär vara det värsta landet i världen när det gäller missbruk av kemiska bekämpningsmedel. Fast förstås, du vet hur det är med siffror i Nicaragua - det är svårt. Före revolutionen sprutade man de stora bomullsodlingarna väldigt mycket och även efter revolutionen har man fortsatt, även om arealen bomull nu minskar. För småbönderna har det varit nästan gratis med bekämpningsmedel, och bland dem har förgiftningsfallen ökat.

- Berätta mer om projektet!

Nåväl, redan 1975 planterades 200 träd på olika platser i Nicaragua för virkets skull, och sen var det en tysk som intresserade sig för nim som bekämpningsmedel och i januari 1987 ställde den västtyska organisationen SOFAMA upp som finansiär. Från de 200 träden använder man nu frukterna för att plantera nya träd. Målet är 300 000 i år. Projektet har tre grenar: 1987-88 satsar man på trädplantering, 1990-92 hoppas man på nya pengar till en fabrik för att framställa bekämpningsmedlet och så ska man också utbilda bönderna i hur man använder det.

- Hur gör man för att få fram bekämpningsmedlet?

Det beror på hur det ska användas, t.ex. så kan man pressa fröna för att få fram oljan som innehåller de aktiva ämnena. Den här oljan används vid lagring av spannmål. Man gör också så att man mal fröna och sen löser ut bekämpningsmedlet i två steg, först med hexan - det är ett kolväte - och sen med alkohol. Man får då ett koncentrat som har tre effekter:

  1. Det fungerar som insekticid mot framför allt fjärilslarver på bl.a. majs, bönor, soja, bomull och vitkål. Man kan säga att det är ett antihormon, dvs. det förstör hormonbalansen hos larverna så att de slutar växa. Det är selektivt så till vida att det bara slår mot just dessa larver och dödar inte deras naturliga fiender, som är fallet med så många kemiska bekämpningsmedel.
  2. Insekterna tappar lusten att äta och det är ju bra eftersom det tar ca fyra dagar innan de dör och man vill ju inte att de ska fortsätta äta på bladen.
  3. Det fungerar som en repellent, dvs. ungefär som ett myggmedel, men bara i höga koncentrationer. Så här används det som skydd mot virussjukdomar som sprids med insekter.

Men det är först och främst den första effekten som är den viktiga. I och med att det är så selektivt hjälper det inte mot alla insekter så vi har som mål att ta över bara 10% av marknaden.

- Ditt jobb med nim, vad innebär det då helt konkret?

Jag gör något som få har jobbat med - att analysera det aktiva ämnet, dvs. en molekyl som heter azadiractina. Vi har bland 40 olika träd kollat vilka betingelser som är bäst för att halten ska bli så hög som möjligt i fröet, sådana saker som ljusförhållande, jordmån, om frukterna ska vara mogna eller ej. Vi har kommit fram till att träden i Nicaragua har normala till höga halter och att fruktsättningen är betydligt viktigare än halten, eftersom ett enda träd kan ge mellan ett och hundra kg frukt.
Molekylen är instabil, vilket är bra på så sätt att det är mindre risk för resistens hos insekterna, men dåligt för att den förstörs för snabbt. Men en student som håller på med sin avhandling försöker hitta en blandning för att ge större stabilitet.
Jag jobbar med en apparat som heter vätskekromatograf. Det finns två stycken i labbet, antagligen de enda i landet. Jag utbildar alltså folk för att använda de här instrumenten. Förresten så är labbet SAREC-stött, det var tänkt att man skulle jobba med naturmediciner, men det går trögt.
Jag har däremot ingen undervisning i klass - än så länge - och jobbar mycket ensam eftersom jag har haft problem med att få en contraparte. Men folk är nöjda med vad jag gör och det är ju det viktigaste.
Jag samarbetar också med MINSA (Hälsovårdsministeriet) och har varit i Chinandega och gjort analyser av vattnet i brunnarna runt flygplatsen där. Den används alltså av flygplanen som sprutar åkrarna med bekämpningsmedel. Där hittades höga halter av Toxafen, som är ett av de tolv värsta gifterna i världen - det liknar DDT. Det är stabilt, alla insekter är numera resistenta mot det och det har blivit ett allvarligt miljöproblem i hela världen, även i Sverige, fast det aldrig har använts där. Det tar så lång tid innan det bryts ner. Och det värsta av allt är att man numera blandar det med ett fruktansvärt gift som kan klassas som kemiskt stridsmedel och den här blandningen används på bomull. Varje dag kommer förgiftade människor till MINSA.

- Till sist, hur ser du på ditt jobb med nim?

JAG ÄR JÄVLIGT OPTIMISTISK!

Andra volontärer:

Birgitta på CAPS



Nicaraguasidorna Nicaraguas historia Nicaraguas geografi Nicaraguas religion
Karta Nicaraguabilder Volontärarbete Breven hem
Vattentankar Artiklar Nicaragualänkar