Ressegone

Assalto al Resegone 1994

Sommaren när min pojke var fyra år följde vi med min svåger, som har som hobby att klättra i berg, upp till Resegone. Hade jag vetat vad det innebar i kraftansträngning hade jag nog tvekat att ge mig upp, men min svåger sa att det var som en vanlig promenad. Jag tror att träningsvärken satt i över en vecka. Min pojke däremot klarade bergsbestigningen med glans. Det var bara på vägen ner som han blev buren av sin farbror förbi de svåraste delarna. Uppe på toppen belönades vi med en vidunderlig utsikt och en medalj från vår bys 'Club Alpino', som vann tävlingen, för tävling var det. Det gällde för byn att få ihop så många deltagare som möjligt för att kämpa mot övriga byar i trakten. Vi vann och kom i tidningen!

På bilden här är vi fortfarande på väg upp, men bilden på förstasidan visar när min pojke och min svåger är på väg till den allra högsta toppen.


Förra bilden Nästa bild Italiensidorna